Alltså usch!

Vilken modig liten Tuva jag har, supertuva verkligen!

I februari hade hon sin årliga kontroll hos tandläkren där det konstaterades att hon behövde slipa bort lite på en mjölktand för att bli av med hennes korsbett. Detta skulle göras redan på mjölktanden eftersom dom ville att 6 års tanden skulle växa rätt sen när den väl ploppar upp.

Vi fick en ny tid som var igår. Tuva var supermodig och slipningen gick både snabbt och lätt men för att rätta till bettet skulle tandläkaren behöva slipa bort så mycket av tanden att den skulle bli väldigt känslig. Det bestämdes att dom skulle boka en ny tid och dra ut tanden istället. Det är ändå en mjölktand som tids nog ska ut i alla fall så. 

En ny tid bokades till idag. 

Vi pratade och förklarade vad som skulle hända och hon verkade rätt lugn med det. Visst var hon lite nervös men det är så det oftast är när man ska till tandläkaren.

Väl där så går det inte alls bra. Tandläkaren är så opedagogisk och Tuva får panik men hon slutar inte bedöva, Tuva gråter men hon slutar ändå inte att sticka. Jag fick sån lust att smacka till henne för så kna man faktiskt inte göra. Till sist fick tadsköterskan säga till att det räcker nog nu. 

Varenda gång som tandläkaren närmade sig munnen så fick Tuva panik till sist. För hon lyssnade inte alls på när Tuva sa att det gjorde ont eller kändes konstigt. Pratade bara över henne och sa att det där kan inte göra ont jag har ju inte ens börjat fast jag satt alldeles brevid och såg. Sa att du har fått så mycket bedövning så nu KAN du inte känna nåt. Min stackars lilla Tuva. Jag satt och kramade och klappade henne hela tiden och försökte få henne lugn men så fort dom skulle börja igen började hon gråta i ren panik. Till sist, efter mer än en timme, fick de hämta Håkan. Det var han som slipade tanden igår. Han började prata med Tuva och redan då blev hon mycket lugnare och slappnade av lite. Han gav mer bedövning, pratade lungt, berömde och såg till att hon inte kände nåt innan han började dra ut tanden. Han tog den lösa brevid som bonus och det gick både snabbt och lätt. Tuva var lugn och framförallt kände hon inget. Alltså precis som det ska vara.

Jag tycker inte att vissa ska jobba med barn. Alla passar inte för det och det är helt ok. Nu har dom troligtvis förstört inför framtida tandläkarbesök. Kan säga som så att hon inte kommer se fram emot dom. Usch vilken skräck att ligga där och inte bli lyssnad på. Jo jag var där men blev inte heller direkt lyssnad på. Jag försökte förklara hur jobbigt hon tycker att det är att tappa tänder "normalt". Nä usch. Jag kommer inte ta med mina barn tillbaka till samma tadläkare, jag kommer begära en ny nästa gång för man måste vara lite lyhörd när man har med barn att göra. Inte otrevlig och överlägsen.

Jag som har sån otrolig tandläkarskräck själv får svår ångest bara av att följa med barnen dit för vanliga kontroller. Jag mådde så illa på morgonen att jag inte trodde jag skulle kunna följa med men samtidigt vill jag vara med min lilla snuvis när det är nåt läskigt som ska hända. Jag visar inte barnen att jag har sån sräck och pratar aldrig om det. Mina barn har alltid tyckt att det varit rätt roligt att gå dit så jag har inte smittat dom med min ångest vilket känns skönt. Min tandläkarskräck kom till när jag inte blev trodd eller lyssnad på när jag var liten hos tandläkaren så jag vet vilka spår som kan bli. Men som sagt vi får se hur det blir för Tuva nu nästa gång. Vi ska prata om det nu ikväll i lugn och ro.

Jag ville att hon skulle stanna hemma resten av dagen från skolan men hon skulle absolut dit. Dom skulle ha fredagskul och sen skulle hon följa med en kompis hem.

Det är ingen slump att jag brukar kalla henne för supertuva. Hon är verkligen en! Hon landar tex alltid som en supehjälte när hon ramlar ;) jag ska visa er nångång. Det är hennes egna ord och upptäckt men hon har rätt ♥ Min supertuva! 

Men alltså roten på den där mjölktanden! Den största jag sett!