Inatt, eller fram på morgonen drömde jag en så otäck dröm. Jag törs knappt skriva ner den.

 

Jag drömde att Liam var allvarligt sjuk och det fanns inget mer att göra. Han skulle dö.

Det kändes som någon tog tag i mitt hjärta och kramade det så hårt det gick. Jag kunde knappt andas och jag grät hela, hela tiden. Liam som var väl medveten om vad som skulle hända lekte med alla leksaker en sista gång och var vid ganska så gott mod ändå. Jag kunde verkligen inte sluta gråta och klumpen i bröstet gjorde sååå ont.

 

Vid kl 07 vaknade jag och mådde uselt inuti. Jag hade fortfarande kvar klumpen i bröstet. 

Jag låg kvar i sängen för klockan hade inte ringt än. Jag hade ställt kl på 08 för då skulle vi upp och gratta Tuva innan K åkte till jobbet. Jag kunde inte somna om.

 

När kl var 07.30 stod jag inte ut längre och gick upp och in till Liam. Han sov så fridfullt. Jag ville bara krama om honom och aldrig släppa. Jag kröp ner brevid honom och så kramades vi och mös en stund innan det var dags att kliva upp. Jag berättade för Liam att jag hade haft en mardröm om att han försvann.  

Väldigt mysigt att starta dagen med att ligga och småprata, kramas och bli lite tröstad av Liam som sa att han inte skulle försvinna ♥ och det fick mig att må bättre igen. 

Men jag har haft en olustig känsla i kroppen hela dagen och har inte lyckats få ur drömmen ur tankarna.

Usch och fy, det var så otäckt.

Jag är så oerhört glad och tacksam för mina barn, min fina familj ♥